En anhörig berättar

Vår son har behövt extra stöd och assistans ända sedan han var liten. Vi har upplevt många år då ingen förstod vad han behövde. Vi har fått kämpa så hårt för honom. Det var så jobbigt med den personliga assistans som den tidigare anordnare erbjöd, det verkade som att de kunde låta vem som helst bli assistent. Det var som ett genomgångsjobb, det verkade inte räknas som en kvalificerad syssla. Vår son var orolig, hade svårt för alla personalbyten. Han reagerade med att inte äta och blev allt magrare.

Vi vände oss till slut till Assistans på Gotland och sedan dess har allting fungerat! Vi har fått vara med och välja ut assistenterna och nu fungerar det verkligen jättebra, vår son mår bra och utvecklas. Vi märker att han är lugnare och känner att han trivs gott i sin lägenhet, han är trygg där nu.

Assistenterna tar honom på rätt sätt, vi ser det. De pratar hela tiden med honom och förklarar vad som ska hända, berättar kanske att han ska till doktorn flera dagar innan. Han förstår, men han behöver tid på sig att bearbeta det som sägs. Assistenterna verkar trivas också, för det är ju faktiskt roligt att vara med vår son.

Vi har nu kunnat börja leva våra egna liv lite mer. Vi kan resa en sväng till fastlandet och känna oss lugna – det gick aldrig förut. Ibland blir vi till och med bjudna på fika hem till vår son och det känns så gott i hjärtat och när vi fyller år kommer han och hälsar på. Sådant har vi aldrig varit med om innan.

Det är bra att det finns en samordnare i gruppen. Då behöver vi bara kontakta en person, som sen förmedlar till hela gruppen.

Assistans på Gotland är bra på alla sätt och vis. De lyssnar. Inget är omöjligt, och de har varit till stor hjälp i kontakten med Försäkringskassan.